Posts RSS Comments RSS 16 Posts and 32 Comments till now

Archive for the 'Svenska' Category

Mobil utan mobiltelefon?

Det har sannerligen varit ett fantastiskt år med många välspelade tangentnedslag. Nu är det dock dags för semester ända till på Måndag och var är semestern bättre än i Zurich?

Mikrofonen i telefonen har gått sönder men jag lyssnar gärna om någon vill prata. Kanske DTMF toner går att använda? Det har jag inte provat än. Om det fungerar så betyder ett pip JA och två NEJ.

Att resa utan mobil innebär naturligvis rigorösa förberedelser – precis som på 90-talet. Lyckligtvis har Philip gett mig tydliga anvisningar att infinna mig på tågstationen och där uppsöka en telefonkiosk. Hans noggranna beskrivning, efter det jag placerat mig på lagom avstånd till en mynttelefon, fortsätter

”call this number: 044 265 09 24. The number has to be entered exactly and in the order portrayed.”

Haha, han är briljant.

uclassify.com

Tillsammans med Roger och Emil har vi precis fått klar en beta av en gratis webtjänst där man kan skapa egna textklassificerare, uclassify.com! Kan blir riktigt häftigt :)

Här en site som användare tjänsten www.ofaust.com. Den klassificerar texter mot en massa författare. Då kan den nyfikna se vem man är mest lik i stilen!

En av mina gamla poster (funkar bara på engelska) matchar närmast Nietzsche, men bara till 16%.

Cooltrast & edith

Lördag, filmkamera, mia, jon, koltrast, edith, “erik”, regn, balkong.

Quebec

Eftersom denna veckans ordranson (ganska liten som norrlänning) börjar ta slut så får bilderna tala (jag villl kunna kommunicera lite i helgen också).

 Bilen.

 Middagen.

 Ölen.

 Jon.

 Emil.

 Grabbarna.

 Hänget.

Byske är bäst medans Piteå bara dansar och ler.

Byske har ett berg med elljusspår, en älv med olika fiskar, en gnekande hängbro, en 5-stjärnig camping med tillhörande hav, fotbollslag, gör Futurum fläktar och gjorde Gullringshus. Jag är glad att jag växte upp där. Glad att mina föräldrar bor kvar så jag kan hälsa på. Jag gillar Byske (eller Bysketräsk som mina Stockholmskompisar gillar att kalla det). En Byskepajk.

På 80-talet så blev det populärt med stadsslogans. “Kramfors den vänliga staden”. “Umeå björkarnas stad”. “Skellefteå möjligheternas stad”. “Piteå dansar och ler”. Naturligtvis kunde Byske inte vara sämre. Min gissning är att en kreativ slogankommission tillsattes. Denna kommission gillade också Byske. Jättemycket. Så mycket att det inte kan finnas någon bättre plats. -Hm, Byske är ju bäst, sade den ena. -Genialiskt! Där har vi det! utbrast den andre.

Byske presenterade stolt sin stadsslogan “Byske är bäst” på en enorm blå-gul (om mitt minne inte missminner mig?) skylt som marknadsstrategiskt exponerades mot E4n. Detta så alla förbipasserande skulle veta vad som “gäll”. I efterhand har jag funderat vilken frasmakare som kom på denna innovativt rungande ordkonstruktion. Likaså förvånat mig att den inte ytterligare armerades med “Byske är bäst – ingen protest”.

Någon som vet mer?

Ett bord i dogmans regi

Vi landade på Arlanda, åkte buss, tog taxi och äntligen hemma igen. Väl i hallen släppte jag bagaget och gick med bestämda steg mot datorn.

Vid hemkomst får nämligen datorn alltid min första fokus. Jag slår på den och väntar otåligt på tillträde till mailen och andra kommunikationer. Vanligtvis så är det över på 10 minuter. Mest spam, men några intressanta mail. Tillräckligt tillfredsställande för att repetera samma procedur vid nästa hemkomst (operant betingning).

Min bror, som naturligtvis har lika lättbetingade gener, uppvisade samma beteende. Han släppte bagaget, tog sin datorväska och förflyttade sig deterministiskt nära intill Internetkontakten. Väl där avbröt han mig, som precis lyckats logga in, med den berättigade frågan, “Men vars ska jag he datorn?”. Jag mumlade något och återkom när abstinensen hade lagt sig.

Så vi funderade och insåg ganska snabbt att vi inte kan improvisera en datorplats i min lägenhet. Vi beslöt oss att kolla i grovsoprna om någon kastat ett brukbart bord. Jetlaggade och riktigt hungriga stod vi där nere. Inga bord. Det var när uppgivelsen var infunnen vi tydligt kunde se bordet uppenbara sig bland bråten. 2 balkar och en skåpdörr. Glada i hågen släpade vi upp fynden som vi mätte upp efter en gammal Ikea stol, custom made baby! 45 minuter senare hade vi konstruerat ett kobent bord i dogmans regi.

Jon sågar.
Jon sågar ett ben.

Jon sågar.
Emil slipar ett ben.

Jon sågar.
Jon skruvar sista benet.

Jon sågar.
Emil är mycket nöjd.

Sugar Hill Gang, Le Quebec och 38 grader

Ikväll smäller det! Legenderna har landat på Mosebacke och det vill nog ingen missa. Inte jag i varje fall som trotsar feber, ett tidigt flygplan och min nyckfulla väckarklocka.

I morgon åker jag till Quebec med ett odygdigt morgonpiggt flygplan (06.40). Bortsett från att hitta passet var det kanske den mest lättpackade resa någonsin. Min stora ryggsäck är nästan helt tom. Inget handbagage förutom ett intressant boktips med små bokstäver och många sidor. Under min veckovistelse i Quebec ska jag nämligen hjälpa min bror att flytta hem till Sverige. Då gäller det att kunna bära en hel packåsna på hemvägen.

I kväll uppträder Suger Hill Gang på Moseback Etablisement. Dessa ikoner som slog igenom 1980 med klassikern “Rappers Delight” har glatt mig många gånger. Musiken och lyriken är glad. Good vibes. Till skillnad från mycket av dagens cash-problems-yo-ganstah-bitch-bang-bang hiphop. Men visst hade även Wonder Mike, Big Bank Hank och Master Gee problem:

have you ever went over a friends house to eat
and the food just ain’t no good
i mean the macaroni’s soggy the peas are mushed
and the chicken tastes like wood
so you try to play it off like you think you can
by sayin that youre full
and then your friend says momma he’s just being polite
he ain’t finished uh uh that’s bull
so your heart starts pumpin and you think of a lie
and you say that you already ate
and your friend says man there’s plenty of food
so you pile some more on your plate